Hej alla goa bloggisar!
Idag på förmiddagen var det underbart väder här hos oss. Jag passade på att klippa gräset och gubben kantklippte och så planterade jag i lite krukor. En härlig tid ligger framför oss...
Jag tycker att medicinen har hjälpt mig lite nu. Jag gråter inte alls så mycket och sover inte hela dagarna längre heller även fast jag fortfarande är väldigt känslig och trött!
Att vara lärare är ett tufft jobb att vara sjukskriven ifrån. Det är betygsättningar och annat som hela tiden ligger i mitt bakhuvud och gror. Det är inte "bara" att släppa allt även om det är det jag försöker att göra. Man oroar sig för sina elever fast man är hemma och skall tänka på sig själv!
Jag har fått Sms från en del elever jag undervisar med
krya hälsningar och jag har fått ett så fint brev från mina elever som jag är klassföreståndare för.
Det värmer gott i hjärtat att man är saknad!
Att vara lärare idag är inte helt lätt. Det ställer höga krav på en som person. Man har krav i sin yrkesroll från både elever, föräldrar, kollegor, skolverket och samhället. Alla vill ha ut nått utav dig och du som lärare vill ge dem något de får livslång behållning utav. Man vill finnas till och göra sitt bästa för sina elever, och sin omgivning, åtminstone strävar jag efter detta!
Man får se mycket tragiskt i skolansvärld, sociala problem, diagnostiserade barn, bortskämda barn, attityd, elever som ej får den hjälp de behöver, bristande resurser, fusk, "blinda" föräldrar, "dåliga" och oengagerade lärare etc. Det är inte lätt att tillgodose allas behov!!
Det är inte min uppgift att fostra och leka psykolog utan att delge och uppmuntra till ny kunskap. Detta kan vara oerhört svårt ibland, alltså att inte särbehandla och se alla individer på ett rättvist sätt. När du vet att vissa elever kämpar varje dag med att orka med skolan och värdesätter den hjälp de får därifrån, fast de kanske åkt på ett rejält kokt stryk eller gått till skolan utan att få mat, så är det inte helt lätt att vara objektiv när nästa elev har det så väl förspänt att den låter mamma och pappa göra uppgiften åt henne/honom och vägrar äta den "äckliga" skolmaten utan går till stadens resturanger på lunchen och har med sig godis och dricka till rasten och tycker att alla skall passa upp på henne/honom. Att frånse detta och se vad eleven egentligen kan och göra en rättvis bedömning är då inte helt lätt! Det kan vara oerhört frustrerande i det läget att göra sin plikt och sitt jobb! Men det är bara att göra det man skall och bita ihop, att vara professionell och utöva det arbete man är skolad till. Eleven som kämpat hela skoltiden kanske får nöja sig med betyget E, fast man som pedagog vill ge ett A, och eleven som åkt på bananskal och stört hela klassen kanske får ett A fast man vill ge betyget F...livet är inte enkelt och definitivt inte rättvist!
Det förekommer massor av debatter omkring detta med skolan i sociala medier hela tiden. Det är pajkastning hit och dit, men jag vill säga att det är allas ansvar att det skall bli en bra skola.
Föräldrarna skall fostra och lära ut respekt och ge kärlek samtidigt som de lär ut både rättigheter och skyldigheter. Skolan skall lära ut nya kunskaper till eleverna så att de kan få en utveckling framåt och en bra kompetens och social kompetens inom alla ämnen. Lärare skall se till att hålla sin kompetens levande och vara lyhörda inför elevers inlärningsprocess. Skolverket skall se till att det finna bra ramar att följa så undervisningen blir likasinnad var du än bor och att skolorna sköter sin uppgift. Samhället skall se till att det finns resurser så att alla kan få en givande skolgång.
Varför fortsätter jag då denna yrkesbana?!
Jo, för jag älskar barn och ungdomar. Jag vill ge dem den hjälp de har rätt till. Jag vill vara en del av deras kunskapsutveckling. Jag vill se dem lyckas och få det bra! När jag får ett sådant här svar i en utvärdering blir jag lycklig!
Denne lille kille, i år 6, som skrivit denna utvärdering har bara bott i Sverige en kort tid. Han har ej gått i någon form av förberedelseklass och försöker att kämpa på med sin svenska för att kunna uttrycka sig! Jag måste medge att
jag blev rörd och fick tårar i ögonen när han skriver att jag lärt han så många saker och att jag är as as as as bra lärare!! Det är händelser som detta som gör att jag vill fortsätta, det är detta som är mitt strävans mål, det är detta som gör att jag står ut med det negativa och det tragiska och bristande resurser.
Det är detta som gör att man känner att man gör ett bra jobb och att man trots allt är betydelsefull!
Ha en härlig lördags kväll...det skall jag ha!
Kramis semlan
