Vårt hem -min lycka!

Vårt hem -min lycka!

Välkommen!

Hej,här kommer en liten presentation om mig och min blogg Mys och Hemtrevnad!



Jag är en kvinna som kallas semlan och jag är 46 år i år. Jag har fyra barn i åldrarna 12-26 år. Jag är lyckligt gift sen 1993, och lever med min familj i en liten stad här i Sverige.



Mina intressen här i livet är min familj, olika former av kreaktivt pyssel, sång och inredning! Jag älskar att laga mat och kommer även delge lite gott inom det området här i min blogg!

Jag vill med denna blogg inspirera och glädja andra, såsom jag blivit inspirerad av andras bloggar. Jag kommer visa lite smått & gott ur min vardag och dela med mig av olika faktorer som jag anser ger mys och hemtrevnad!



Välkommna till mig!

MVH: Semlan


fredag 22 oktober 2021


 Hej igen!

Idag unnade jag mig thaimat från Jennys thai här i stan till lunch. Så gott!

Har verkligen fastnat för deras sushi. Kan få riktiga "cravings"...

Har lunch en stund till, sedan är det dags att köra sista lektionen. Idag har mina elever prov, så det blir en lugn eftermiddag.

I eftermiddag kväll ska jag passa mitt yngsta barnbarn, som hunnit bli två år snart, tills sonen kommer hem från jobbet. Tänker fixa lite gott att äta tills han kommer hem. Blir nog ungsrostade rotsaker och köttfärsbiffar med gräddsås.

I helgen jobbar gubben helgskift och jag tänker greja lite hemma och höststäda klart i trädgården. Vi har numera flyttat till en gård. Vi har bott här 5 år redan, och har skaffat hästar. Vi har numera 3 stycken som går hemma på gården, och yngsta dottern, Hanna, har börjat ridgymnasiet på real i Borås.

Ha en go fredagkväll....

torsdag 21 oktober 2021

En fundering om att börja blogga igen....

 

Hej!

Satt och pratade med en kollega, som drev bloggen julidioten, häromdagen, och vi konstaterade båda att det var läääängesedan vi bloggade. Detta väckte en glömd ådra i mig och jag kom och tänka på hur kul det var. Jag förstår att jag tappat alla mina följare då mitt sista inlägg var 2016, men tänkte att jag vill kanske skriva av mig lite då och då. En fantastisk kul grej, ungefär som en digital dagbok (att läsa sina gamla inlägg). Blunda och minnas, skratta och gråta, förargad och glad..



. Får nog bli ett och annat inlägg igen...välkomna tillbaks ni som har lust...kramis

måndag 21 mars 2016

Hej alla goa bloggisar!
Nu var det hur längesedan som helst jag skrev här.
Hanna har hunnit fylla 12 år och lär mig göra "duckfejs"...snyggt va?! Haha

Vi har legat nedbäddade i en vecka i influensa nu. Det har varit långdraget! Nu börjar det kännas rastlöst, alltså är man på bättringsvägen...

Jag har inte tagit fram en enda påsksak ännu...känner mig inte motiverad att greja här hemma alls. Tråkigt att inte finna inspiration någonstans.

Klockan 15.30 skall jag till läkaren och se hur det är ställt egentligen eftersom influensan biter sig fast och inte vill gå över...

Ibland saknar jag den aktiva tiden på bloggen, men hur jag hann med fattar jag inte nu... känns som om mitt tidsutrymme krymper och jag har snart ingen "rolig" tid kvar att göra något icke kravfyllt på. Det är jobb, jobb, jobb, tonårstjafs,  räkningar, tvätt och städ och matlagning för hela karusellen... Inte ens till sommaren planerar vi att göra nått lustfyllt, utan då skall det målas och bytas ut delar av fasaden som blivit dålig...och nu när jag äntligen orkar hålla mig vaken 5 minuter och har lite tid till att blogga kommer jag inte ens ihåg något roligt att blogga om, inte har jag fotat på evigheter heller, det enda jag gör är att beklaga mig...

Ja, ja, livet går sin gilla gång, är glad över att vi lever och mår "bra" och att Marikas operation gått bra och att små tjejerna växer och frodas och är helt ljuvliga...och att Hannas arm läkt bra och att de 5-7 cm skruvarna de satte i hennes ben nu är utdragna, att svärmor verkar ha besegrat cancern och att vi har tak över huvudet och mat på bordet... skall allt vara tacksam ändå!

Kramis Semlan

måndag 15 juni 2015

Tjänsten är min ett år till...


Hej alla goa bloggisar!
Jag har börjat arbeta heltid igen så bloggen har inte blivit uppdaterad på ett tag...tittar in för jag har fått ett glatt besked: Tjänsten är min!!

Nu är pappren påskrivna. Jag kommer att fortsätta arbeta som bild och hem och konsumentkunskapslärare. Detta ser jag fram emot. Har underbara kollegor och fina elever på min arbetsplats på Stenbocksskolan. Trivs jättebra där!

Nu ska jag sova. Datakurs i morgon om ny plattform,fronter. Spännande vad det blir av detta...

Ha en skön kväll, själv skall jag strax krypa ned. Blir trött fort!

Kramis semlan

fredag 22 maj 2015

Börjat jobba lite...

Hej alla goa bloggisar!
Idag ska jag försöka greja lite här hemma. Tvättstugan växer igen och jag behöver panta flaskor och slänga tidningar och annat tråkigt!

Jag har börjat arbeta 25% denna veckan. Känns bra. Ska jobba 25% nästa vecka också sen får vi se...

 Ha en bra fredag!

Kramis semlan

söndag 17 maj 2015

Rensa land...

God morgon alla goa bloggisar!
Tröttnar aldrig på att ta kort nu när äppleblommorna blommar där vi sitter och fikar. Har visat er liknande bilder innan men jag bara älskar denna vyn.

 Pappa har varit och hjälpt till och rensa landen denna helgen. Det är jag evigt tacksam för!!
Jag har tvättat spetsarna som jag har som "solskydd" i växthuset. Ger lite skugga så det inte blir olidligt varmt där inne på sommaren.
 Jag önskar att jag kunde sitta som han på bilden (fr Google bilder-robotgräsklippare). Min högsta materiella önskan just nu är att få äga en sådan robotgräsklippare. Tänk vad härligt att bara se en välklippt gräsmatta och ta igen sig istället för att springa runt som en idiot flera gånger i veckan...

Det får jag göra nu...springa runt som en idiot alltså....fast i ärlighetens namn är det ofta gubben som sköter gräsklippning och resning etc. Då ligger jag i växthuset och ser på...hihi...kanske det inte är nödvändigt med en robotgräsklippare i alla fall...Mohahaha.... (skoja bara, jag tvättar städar och lagar mat när han klipper gräset och gör andra sysslor)

Skulle mycket gärna vilja att de uppfann en "ogräsrensarmaskin" istället! Den vore ju oumbärlig!

Jag hade sett fram emot att min väninna Jenny och hennes dotter, Joanna, skulle komma på visit denna helg, men i sista minuten blev resan uppskjuten. En av deras hästar hade blivit sjuk. Det var ledsamt tycker jag. Jag hade sett fram emot besöket, men det blir inte alltid som man vill...nu får vi se fram emot ett besök längre fram istället.

Idag ska vi fortsätta i trädgården. Pappa och Anita kommer förbi i eftermiddag och hjälper till. Vi ska plantera Dahlia lökar och rensa mer ogräs. Sen ska vi hämta hem dottern som sovit över hos sin vän Thilda.  Ja, att det finns att göra är det ingen tvekan om...blir nog inte så länge jag kan vila i växthuset idag heller!

Ha en skön söndag!

Kramis semlan

onsdag 13 maj 2015

"Städdag"

Hej alla goa bloggisar!

Idag skall jag ha "städ" dag. Åtminstone ska jag försöka städa lite och vila lite och sen städa lite till och göra lite ärenden. Här är jätte dammigt och stökigt just nu! Har ju inte orkat att ta tag i någonting på evigheter. Det är lite konstigt med detta....när jag är sjuk står städningen och tvätten helt stilla hos oss. Om jag börjar städa, då börjar de andra städa, vilar jag vilar de. Detta gör mig jättestressad! Det känns som följa John. Jag är John, fast med kylskåpet på ryggen, och de andra gör som jag...fast jag har patent på kylskåpet...frustrerande!

Min dotter Elin vann budgivning på spetsar på köp och sälj, så jag ska hämta dem åt henne, då det var i grannhuset som det såldes, sen skall jag upp till min arbetsplats. Fick nämligen ett mycket trevligt telefonsamtal därifrån att det fanns något till mig på mitt skrivbord från mina kollegor i annexet. Trevligt! Efter detta skall jag till läkaren och ha ett samtal om framtiden!

Ja, sen skall jag förbereda för gäster! Jenny och Joanna kommer och bor hos oss i helgen. Detta har jag sett fram emot länge nu. Vi ska mysa och gå promenader och prata och äta god mat...De kommer sent torsdag kväll. Längtar!

Ha en bra onsdag kära bloggisar...

Kramis semlan

tisdag 12 maj 2015

Ultraljudsbesök med Elin...






God morgon alla goa bloggisar!

Idag var det upp och hoppa med ett leende på läpparna. Idag ska jag nämligen få följa med på Elins ultraljud på lasarettet i Borås. Ska bli så spännande, som blivande stolt mormor, att få se de små liven! Båda två...idag får vi se om det blir enäggs eller tvåäggstvillingar!

Det var bara att studsa upp och titta sig i spegeln och dra en kam genom håret så man ser hyfsat snygg ut nu inför besöket...
Man kan ju göra det bästa av sig själv åtminstone... ler...

Bilderna idag är från vår sängkammare. Där tillbringar jag mycket tid just nu! Ska bli roligt att ta sig ut ur huset och få se något annat än denna vy...

Idag har jag sökt om min tjänst som hem och konsumentkunskapslärare och bildlärare. Jag är orolig över att tjänsten inte blir min då jag blivit sjukskriven igen. Jag har haft tjänsten i 2 år nu, och jag trivs så bra med mitt arbete. Det ligger som en klump i magen av oro över att förlora jobbet också nu när jag är sjuk eftersom tjänsten läggs ut varje år och de vill väl ha "friska" personer. Jag har en tentamen kvar att göra på högskolan i Borås. Den är i augusti, sen är jag färdigutbildad! Detta är oerhört stressande! Ligger och mal och mal...tjänst, sjukdom, tenta, ekonomi, "vardagen" etc.

Nä nu är det strax dags att fara till Borås...sköt om er!

Kramis semlan

måndag 11 maj 2015

Köket!

Go´morron alla goa bloggisar!

Idag får ni se lite ifrån vårt kök...Det är det rummet som används flitigast, förutom sängkammaren utav mig. Det blir ju ett par omgångar med måltider varje dag. För ett par år sedan var vi stor familj, men nu är ju två av barnen utflugna...
 Ja, jösses vad tiden rusar iväg....Även om några är utflugna är vi nästan alltid fyra hemma, sen är det ju flickvännen till Gabriel, Ellinor, som hälsar på då och då. De stora barnen med respektive kommer också allt som oftast så mer vanligt är att vi är nio-tio stycken personer vid bordet istället för fyra...

 Jag tycker att det enda man gör är att jobba, laga mat, diska, tvätta och städa...

Tur man har de man älskar omkring sig för annars skulle man väl aldrig få tid tillsammans...

Tycker inte ni att tiden rusar?
Tänk förr vad låååååångt ett år var, nu känns det som att man inte hinner med. Härom dagen fick jag stanna upp i tanken och säga till mig själv att påsken faktiskt var för flera veckor sen och att det snart är midsommar...känns som om jag missat sportlovet och första maj med...om jag tänker noga vet jag ju att det har varit redan, men mentalt fattar jag inte att vi redan närmar oss mitten av maj....hur gick det till...ler...light dement kanske?!

Nej, demens är inget att skämta om. Min mamma drabbades i tidiga år. Det var fruktansvärt att se hur hon kämpade med detta! Jag hoppas innerligt att det tar många många år innan någon i min närhet eller jag själv drabbas av denna sjukdom...skrämmer mig faktiskt! Usch, detta ämne släpper jag...blir helt kall och orolig när jag tänker tanken....

Nu på morgonen har jag ring fastighetsägaren och Marika får den lägenhet vi tittat på nu i helgen. Det är en helt underbar vindsvåning, 2,5 rum och kök på Jägaregatan. Walk-in clothet, skafferi, snedtak, panelklädda väggar och massor med förvaring. Sååå himla mysig!! Detta kommer bli hur bra som helst! Nu blev hon glad! Jag med...

Idag ska pappa och Anita hämta hem Gucci och Frida. Pappa ska klippa Gabbe. Skönt med sommar frilla! Jag ska städa lite om jag orkar...ligger och vilar lite mellan varven och grejar lite...det får ta tid!

Ha en go måndag!

Kramis semlan


söndag 10 maj 2015

Hallprojektet...

 
Hej alla goa bloggisar!
 
Vad gör ni denna söndag?
Jag sitter vid datorn och kollar in de bloggar jag tycker om att besöka lite då och då och visar ett litet livstecken genom att lämna en kommentar i kommentarsfältet längst ned på inläggen. Alltid trevligt att få kommentarer, tycker jag, så man vet att man har lite påhälsningar här i blogglandia!
 
Idag ska ni få se förra årets projekt när vi gjorde om våran hall. Jag blev så nöjd med resultatet. Vi hade verkligen superlitet i hallen och inga förvaringsmöjligheter när man kom in. Jätte jobbigt med kläder och skor överallt! Det var bara en lång korridor...
 
Så här blev resultatet:
Vi beslutade att öppna upp väggen ut mot två förråd som man gick in genom utifrån och göra en klädkammare där och sätta in skjutdörrar med spegelglas inifrån istället..
 
 
 
Sen blev det lite extra förvaring där hatthyllan satt innan med hjälp av Billy hyllor från Ikea. Där i har vi numera skor etc...så bra att slippa se!
 
Nedan ser ni hur projektet växte fram:

 Så här såg det ut när vi rev väggen...Blev en rätt stor yta som tittade fram.
 Det damma som bara attan fast vi "städade" hela tiden så hade vi ta mig tusan byggdamm uppe på andra våning...Tack vare speglarna i skjutdörrarna känns hallen dubbelt så stor och inte som en lång korridor längre! Det var blåbetong i väggarna så vi har radonmätt huset. Vi blev glada då det var 140 i snitt. 200 är ju gränsvärdet som ej får överskridas...Alla hus måste ju tydligen radon mätas innan år 2020. Vi var oroliga att vi hade radon i huset och det känns som en lättnad nu när vi fått resultatet av mätningen.
Här hjälper svärfar till med elen tillsammans med gubben.
 Äntligen tar det form...Inredning köptes på Ikea.
 Nu är bara golvet kvar att lägga sen så är det färdigt...


Ja, och som ni ser är det nu fullastat med ytterkläder, cykelhjälmar, skor, kepsar, vantar, mössor, halsdukar, scarfsar etc...

Det blev jättebra förvaring tillslut och som sagt jag blev nöjd med resultatet. Nu slipper man se allt hänga framme och det är så skönt tycker jag!

Nu ska jag gå och laga middag till mig själv, eller så äter jag gårdagens rester av potatis och köttfärsgratäng. Det är bara jag hemma. Gubben grejar med bilen så den stora tösen ska få en bil. Hon och Simon har gått delade vägar så hon blir utan bil. Väldigt ledsamt! Vi hade inte en aning om att det inte hade det bra tillsammans! Det tror jag inte Marika hade heller, hon älskar Simon väldigt mycket och Noel känns som "vårat" barnbarn. Det blir en jobbig period för dem framöver. För oss också. De har ju köpt hus och byggt upp ett liv ihop de senaste 5 åren så det är mycket som måste ordnas med så det blir så bra som möjligt för alla inblandade...

Gabriel och Ellinor är hos Elin och Emil och fiskar i ån och Hanna är hos en kompis. Hon har varit borta sen i fredags...Tomt och konstigt när alla är utflugna samtidigt! Jag vilar faktiskt bättre när de är hemma i krokarna. Känns tryggare! Skulle ju egentligen kännas skönt att vila i ett tomt hus!?!?!

Nä, nu suger det i magen efter lite go mat. Vi höres en annan dag!

Kramis semlan

lördag 9 maj 2015

Varför vara lärare?!


Hej alla goa bloggisar!
Idag på förmiddagen var det underbart väder här hos oss. Jag passade på att klippa gräset och gubben kantklippte och så planterade jag i lite krukor. En härlig tid ligger framför oss...
 
Jag tycker att medicinen har hjälpt mig lite nu. Jag gråter inte alls så mycket och sover inte hela dagarna längre heller även fast jag fortfarande är väldigt känslig och trött!
 
Att vara lärare är ett tufft jobb att vara sjukskriven ifrån. Det är betygsättningar och annat som hela tiden ligger i mitt bakhuvud och gror. Det är inte "bara" att släppa allt även om det är det jag försöker att göra. Man oroar sig för sina elever fast man är hemma och skall tänka på sig själv!

Jag har fått Sms från en del elever jag undervisar med krya hälsningar och jag har fått ett så fint brev från mina elever som jag är klassföreståndare för. Det värmer gott i hjärtat att man är saknad!




 
Att vara lärare idag är inte helt lätt. Det ställer höga krav på en som person. Man har krav i sin yrkesroll från både elever, föräldrar, kollegor, skolverket och samhället. Alla vill ha ut nått utav dig och du som lärare vill ge dem något de får livslång behållning utav. Man vill finnas till och göra sitt bästa för sina elever, och sin omgivning, åtminstone strävar  jag efter detta!
 
Man får se mycket tragiskt i skolansvärld, sociala problem, diagnostiserade barn, bortskämda barn, attityd, elever som ej får den hjälp de behöver, bristande resurser, fusk, "blinda" föräldrar, "dåliga" och oengagerade lärare etc. Det är inte lätt att tillgodose allas behov!!
 
Det är inte min uppgift att fostra och leka psykolog utan att delge och uppmuntra till ny kunskap. Detta kan vara oerhört svårt ibland, alltså att inte särbehandla och se alla individer på ett rättvist sätt. När du vet att vissa elever kämpar varje dag med att orka med skolan och värdesätter den hjälp de får därifrån, fast de kanske åkt på ett rejält kokt stryk eller gått till skolan utan att få mat, så är det inte helt lätt att vara objektiv när nästa elev har det så väl förspänt att den låter mamma och pappa göra uppgiften åt henne/honom och vägrar äta den "äckliga" skolmaten utan går till stadens resturanger på lunchen och har med sig godis och dricka till rasten och tycker att alla skall passa upp på henne/honom. Att frånse detta och se vad eleven egentligen kan och göra en rättvis bedömning är då inte helt lätt! Det kan vara oerhört frustrerande i det läget att göra sin plikt och sitt jobb! Men det är bara att göra det man skall och bita ihop, att vara professionell och utöva det arbete man är skolad till. Eleven som kämpat hela skoltiden kanske får nöja sig med betyget E, fast man som pedagog vill ge ett A, och eleven som åkt på bananskal och stört hela klassen kanske får ett A fast man vill ge betyget F...livet är inte enkelt och definitivt inte rättvist!
 
Det förekommer massor av debatter omkring detta med skolan i sociala medier hela tiden. Det är pajkastning hit och dit, men jag vill säga att det är allas ansvar att det skall bli en bra skola.
Föräldrarna skall fostra och lära ut respekt och ge kärlek samtidigt som de lär ut både rättigheter och skyldigheter. Skolan skall lära ut nya kunskaper till eleverna så att de kan få en utveckling framåt och en bra kompetens och social kompetens inom alla ämnen. Lärare skall se till att hålla sin kompetens levande och vara lyhörda inför elevers inlärningsprocess. Skolverket skall se till att det finna bra ramar att följa så undervisningen blir likasinnad var du än bor och att skolorna sköter sin uppgift. Samhället skall se till att det finns resurser så att alla kan få en givande skolgång.
 
Varför fortsätter jag då denna yrkesbana?!
Jo, för jag älskar barn och ungdomar. Jag vill ge dem den hjälp de har rätt till. Jag vill vara en del av deras kunskapsutveckling. Jag vill se dem lyckas och få det bra! När jag får ett sådant här svar i en utvärdering blir jag lycklig!
 


 Denne lille kille, i år 6, som skrivit denna utvärdering har bara bott i Sverige en kort tid. Han har ej gått i någon form av förberedelseklass och försöker att kämpa på med sin svenska för att kunna uttrycka sig! Jag måste medge att jag blev rörd och fick tårar i ögonen när han skriver att jag lärt han så många saker och att jag är as as as as bra lärare!! Det är händelser som detta som gör att jag vill fortsätta, det är detta som är mitt strävans mål, det är detta som gör att jag står ut med det negativa och det tragiska och bristande resurser. Det är detta som gör att man känner att man gör ett bra jobb och att man trots allt är betydelsefull!

Ha en härlig lördags kväll...det skall jag ha!

Kramis semlan


torsdag 7 maj 2015

Hanna har blivit med "nytt" rum...

 Hej alla goa bloggisar!
Idag sitter jag och tittar på bilder som jag överfört från min telefon till datorn. Typ 1300 bilder. Hittade kort på när vi renoverade Hannas rum innan jul och ger er en bildkavalkad på detta...
Vi öppnade upp ett hål i väggen där vi sänkte in en 120*200 cm säng och byggde en ram/hyllkant runt. Vid huvudändan går det öppna och förvara sängkläder till övernattade kompisar...

 Hästtapeten fanns ju sen innan och den fick vara kvar, resten fräscha vi upp med ny vit färg...
 Storasyster Elin sover över och de får frukost på säng i "nya" sängkammaren...
Stor tjej behöver plats för smink och spegel och det löste vi på detta sätt...
Hästböcker i massor täcker hela bokhyllan...
 
Vi blev väldigt nöjda allihop med Hannas rum. Hon är inte en liten flicka längre utan har ju fyllt 11 år. Klart hon ville bli med "nytt rum"!
 
Idag har jag ont i ryggen. Förkylningen har inte heller släppt ännu. Jag är så trött på detta nu, men jag orkar inte heller gå ut och gå och pigga upp mig själv, så lite kanske jag får skylla mig själv. Frisk luft bör man ta sig varje dag. Tur jag passar hundarna medans pappa och Anita är i Alanya så jag kommer ut lite iaf. Annars hade jag väl legat i sängen dygnet runt!
 
Ha en bra dag så höres vi!
Kramis semlan