Godmorgon alla bloggisar!
Igår var jag i en relativt nyöppnad butik i vårt samhälle som heter
Le och Landa. Jag hade fått ett presentkort därifrån av min dotter som tack för hjälpen med hennes 20 års fest! Det är en jättefin butik med inredning och kläder precis på torget i Dalsjöfors... Jag köpte ljus och tändstickor till växthuset...
Härliga!!
På tal om växthus och växter så tänkte jag idag visa er bilder från min
morfars och mormors trädgård. Bilderna är
ingen höjdarkvalite då de är tagna med min allra första digitalkamra 2003.Men ni kommer ändå se vilken underbar trädgård de hade...Morfar och mormor hade mer
än 900 olika arter och var väl besökta av busslass med
trädgårdsamatörer från hela sverige. Han var även med i olika tidningsreportage om trädgården. Mormor donade med kaffe och kakor och höll sig i bakgrunden, men hon slet med ogräs resningen precis som morfar*ler
Huset har varit en gammal skola och dess historia är interessant men den gårjag inte in på idag...
Här har man suttit många gånger och njutit av att bli ompysslad av mormor och morfar...gud nu rinner mina tårar mitt på databordet...sååå jag
saknar dem. De var mitt allt och jag
älskade dem så mycket. De fanns alltid där för mig!! Oavsett vad det gällde...De är båda döda nu... sörjer fortfarande fast jag vet att det är livetsgång. Men älskar man någon så innerligt har sorgen inget slut, men man får se till de goda stunderna istället och glädjas åt dem och bevara minnena i hjärtat. Man får ta fram dem ur hjärtat när sorgen tränger på så värmer minnena gott! Jag uppmanar som många andra er att ta hand om livet här och nu...Om ni tittar noga i taket på lusthuset ser ni en blomranka min morfar målat. Han var
en riktig allkonstnär!
Här är bilden på det
växthuset jag fått ta hem till mig och som ni fått se i tidigare inlägg. Och som jag kommer visa er hundra gånger om nu framöver då en av mina drömmar just var att få ett växthus att pyssla med...

Staketet ni ser på stora trappan och runt gården har morfar själv gjort. Han var smed och son till en smed i sin tur.
Den lilla dammen har min farfar gjort åt morfar. Farfar var murare och tapetserare, målare och cafeägare tills det reumatiska tog död på honom. Han dog redan vid 71 års ålder...I den "dammen" lekte vi alltid som barn. Mormor och morfar hade en plastanka där och i hålen växte det pelargonier. Våra barbie hade ankan som båt och dammen som sjö...Vi kunde leka i timmar där....

Har ni sett en så
ståtlig buskpion?!Jag äslskar pioneer. 
När jag får tillfälle ska jag se om jag kan ordna med kort som är lite mer detaljtagna och som visar på ett
bättre sätt hur fantastisk trädgården blommade. Ni får ta detta som ett litet
smakprov om vad som förhoppningsvis komma skall...

Morfar hade lite alla möjliga ställen att odla på. Detta kallade min dotter
svampen när hon var liten. Visst är det vackert murat av natursten. Där i växte pyttesmå
rariteter som morfar sa....*ler

I dag finns ingenting kvar av trädgården. Min bror har köpt stället och renoverar det för fullt. De har inte den tiden som krävs för att kunna sköta om trädgården och inte ett så stort intresse heller. Det är tragiskt att ett helt livsverk försvinner sååå snabbt, men jag klandrar inte min bror för det! De gör hur fint som helst hemma hos sig nu med renoveringen av huset. Kanske vi kan få ta en titt där en gång framöver.
*spännande* Det blir ett
fantastiskt fint ställe när de är klara. Det är jag övertygad om. Jag har norpat lite växter som får leva vidare här i min trädgård....
Med tanke på detta visar jag en bänk som Dagens möbel. Den kommer från KWA och är vitmålad furu. Visst hade den varit fin i all grönskan. Vi säljer även denna bänk på Lockryds sommarmöbler där jag är säsongsanställd.Det finns massor olika varianter av parkbänkar från olika leverantörer...Bilden hämtad fr KWA´s hemsida.
Dagens ord blir:En handfull räcker långt om gåvan ges med kärlek (indiskt ordspråk).
Nu ska jag titta lite i växtböcker för att få inspiration och sen blir det en tur till Ica maxi för att handla. Sen ska jag bara njuta av att bara vara och vila upp mig. Det är behövligt nu. Får se om jag vågar åka en sväng till mamma, är lite rädd för att smitta henne med en förkyldning!!Längtar efter henne nu när jag inte fått träffa henne på så många dagar! Usch, nu gråter jag igen...
Nä, ut en promenad med lilla Frida och skaka bort lite nostalgikänslor nu direkt*ler. Går inte sitta här och gråta även om det är fullt tillåtet ibland. Än är det uppehåll om än inte klarblå himmel...
Ha en skön fredag och tack igen för alla underbara kommentarer ni ger mig!
Kramis semlan