Vårt hem -min lycka!

Vårt hem -min lycka!

Välkommen!

Hej,här kommer en liten presentation om mig och min blogg Mys och Hemtrevnad!



Jag är en kvinna som kallas semlan och jag är 46 år i år. Jag har fyra barn i åldrarna 12-26 år. Jag är lyckligt gift sen 1993, och lever med min familj i en liten stad här i Sverige.



Mina intressen här i livet är min familj, olika former av kreaktivt pyssel, sång och inredning! Jag älskar att laga mat och kommer även delge lite gott inom det området här i min blogg!

Jag vill med denna blogg inspirera och glädja andra, såsom jag blivit inspirerad av andras bloggar. Jag kommer visa lite smått & gott ur min vardag och dela med mig av olika faktorer som jag anser ger mys och hemtrevnad!



Välkommna till mig!

MVH: Semlan


söndag 18 juli 2010

Hej alla goa bloggisar!
Idag ska jag städa....hum...mindre roligt, men nödvändigt! När det varit så fint ute så har jag helt enkelt låtit det förfalla inne. Idag är det lite svalare så jag tänkte passa på. Jag hoppas ju på att ryssvärmen hittar hit snart! Då vore det bra att vara färdig*ler


Har varit och köpt citroner för jag tänkte hinna med att göra lite rabarber och citronsaft med!

Igår var jag och vänninan med våra töser och tittade till mitt drömställe! Ska berätta mer om det en dag....Det fanns både kantareller, hjortron,hallon och blåbär samt smultron på vår promenad....Dax att plocka fram bärhinkarna och svampkorgen snart nu!!

Idag ska jag och familjen dessutom åka hem till mitt föräldrahem och träffa mina syskon med familjer och styvfar. Vi ska grilla och titta på mammas saker som hon inte behöver efter olyckan/skadan längre. Kommer bli jobbigt att se hennes grejer! Hon kommer aldrig mer sitta och pyssla med sina tomtar och änglar i källaren. Hon kommer aldrig mer tillverka titthus och måla saker längre...hon kommer aldrig göra något hemma längre...sååå ledsamt! Man får en hård klump i både magen och halsen när man tänker på det. Att få det visuellt kastat i ansiktet ikväll kommer bli väldigt ledsamt och psykiskt tungt.

Mamma lever, men är inte nåbar för oss längre. Hon försöker säga något ibland, men det är inte lätt att tyda vad hon vill. Hon klarar sig inte själv överhuvudtaget och går inte lämna ensam. Hon bor numera på ett hem och kommer aldrig hem mer än på korta visiter....Det är sååå tragiskt....

Nu ska jag sätta fart innan det regnar tårar här inne. Det räcker ju med regn ute!

I morgon blir en bättre dag! Då ska jag och gubben med kompisarna Dan och Angelica (barnfria) till Göteborg på shopping. Det blir IKEA såklart och lunch och biltema och annat skoj....behövs nu!!!


Dagens ord blir en repris:
Avundas aldrig någon skenet av lycka han har. Du känner inte hans hemliga sorger.(Indiskt ordspråk)

Ha en skön söndag!
kramis semlan

5 kommentarer:

  1. Underbart kåseri Du skrivit på en annan blogg, jag måste bara få kommentera det.

    Rosenblad, motorolja & förföriska fasoner... fan vilken dejlig självdistans Du har... och jag hoppas verkligen Du vet att Du har en fantastisk glöd i pennan! Mina komplimanger, både till Din ordgåva & Din coola blogg!

    Agneta

    SvaraRadera
  2. Här har vi äntligen fått regn efter 5 veckor, så här hittar man ingen svamp, alldeles för torrt men kanske regnet sätter fart på de gula godingarna, ha en fin vecka, tråkigt med din mamma...kram

    SvaraRadera
  3. Men vilken promenad, att hitta så mycket gott på samma ställe är inte dumt!
    Ja man får passa på och uträtta vardagssysslorna när det råkar vara lite svalare :)
    Så tråkigt med din mamma!
    Varm kram, Kicki

    SvaraRadera
  4. Du ska veta att det du skriver om din mamma verkligen berör mig.
    Du är en så härlig person med så mycket livsglädje och kreativitet och som delar med dig av det och dina kloka tankar.
    Jag kanske inte alltid kommenterar dina inlägg men jag läser dem alltid och det du skriver om bär jag med mig.
    Många varma kramar till dig.
    Annika

    SvaraRadera
  5. Oh mamma vill man ha kvar läääääänge. Din kärlek till din mamma är så oerhört fin. Hon finns hos dig och ändå inte. Du kan i alla fall krama henne.Jag saknar min mamma så mycket. Men hon fick leva länge och vara frisk hela tiden. Det är en gåva.
    Hallonpannacotta SÅKLART !!! Att jag inte tänkte på det !! Kram Eva

    SvaraRadera